Skövde 6H

Race report – Bara några dagar innan loppet bestämde jag mig för att anmäla mig. Jag hade inte planer på att tävla utan mer se de som ett långt träningspass med service då jag vill underhålla milen i benen till VM.

Jag mötte upp en ultralöparkompis Mathias på en parkering i Lerum kl 07:00 på lördag morgon. Jag ville inte köra själv då jag är trött på morgonen och visste jag skulle va trött efter loppet. Så vi tog sällskap till Skövde och pratade hela vägen ner jag drack kaffe och piggnade till. Väl nere så va de ganska kallt men det regnade åtminstone inte. När vi lämnat Göteborg hade det spöregnat, inte så lockande att springa 6h i.
Vi hämtade ut nummerlappar och direkt såg jag massa välbekanta glada ansikten som jag satte mig ner och pratade med.

kl 10:00 gick starten, jag stod ganska långt fram och travade iväg med klungan. Ganska så snabbt dök en annan tjej upp bredvid mig – Therese så vi började snacka och sprang sida vid sida, sedan dök en tredje tjej upp bredvid – Erika så vi va 3 tjejer på rad och vi tog sällskap hela första timmen och pratade oavbrutet. Sedan fick Therese problem med en vad så hon fick släppa oss och jag och Erika travade på en timme till.
Sedan fick jag köra första toapausen, kaffet jag druckit på bilresan ner låg och skvalpade i magen. Inte de bästa o dricka kaffe som är urindrivande innan ett långpass men jag kände ingen större stress och visste toa fanns bredvid banan så jag gjorde ett snabbt stopp. Jag vet man tappar några minuter men jag hade varken tävlings mode påslaget eller något PB i huvudet.
Jag hade tänkt klara över 70km men tyckte inte banan va optimal för att kämpa för ett PB, ena halvan gick uppför och andra nedför. Dessutom hade jag glömt mina hörlurar jag så noga laddat och lagt fram. Men de dröjde inte länge förens jag hittade en ny kompis och prata med. Det är bland de bästa med Ultra – alla är så glada och oftast pratsamma!
Jag fick höra massa spännande löparhistorier, en som aldrig sprungit längre än en mara som senare skulle komma slå till PB med över 1 mil. En annan berättade om vackra ultralopp jag borde testa osv. 6 timmar gick snabbt!
Min kropp mådde dessutom fantastiskt bra. Tog 2 magnesium tabletter runt 3h, drack lite vatten och lite isotoner. Tog ett par godisbitar men annars ville inte min kropp ha något speciellt den bara körde på och mådde bra. Efter 3h testade jag att ta en gel. Det va ett misstag jag kände genast att magen knöt ihop sig och kort därefter fick jag köra toapaus nr2. Gels är i regel min sista utväg och det ska de fortsätta vara i framtiden dom är oftast för starka och innehåller massa konstiga saker. Det bästa är att lyssna på kroppen den vill oftast bara ha salt, socker och vatten.

När de va 1,5h kvar kände jag mig fortfarande full av energi och jag hade pigga ben så jag ökade farten. Ett varv tog ca 8 minuter så när jag kom in till varvning hade jag 6 minuter kvar till klockan slog 16:00 Ja ökade ytterligare lite, jag visste det inte skulle gå att klara ett helt varv men de va värt ett försök. Jag tog min dryrobe som låg på en stenmur vid varvning och sprang vidare men ca 3-400m innan mål gick stoppskottet. Jag tog direkt av mig jackan och tröjan som va genomblöta. Det hade duggat större delen av loppet och sista 15 minutrarna hade det regnat kraftigt. På med dryroben och nu va de bara vänta på mäthjulet.
En man bredvid mig va så lycklig för han hade klarat över 60km, det va helt underbart att höra han sa de om och om igen han trodde aldrig han skulle klara över 60km på 6h men de gjorde han! Så starkt och häftigt gjort!
Jag själv hade travat 68,7km. Vilket jag va nöjd med. Mina ben va fortfarande pigga vilket jag aldrig känt tidigare efter ett 6h. Jag mådde bra i kroppen, jag va bara törstig.

Direkt efter loppet åkte vi hemåt. Mathias va också nöjd över sin prestation och de ska han va speciellt med tanke på att han varit lite skadedrabbad på senaste. De va ett riktigt roligt och socialt lopp!
Väl hemma tog jag en promenad med Nikita och Joker, jag hade blivit lite stel efter bilresan men de släppte snabbt med en promenad. Sedan skickade jag Thomas till McDonald för o köpa burgare medans jag tog en väl efterlängtad dusch. Fet hamburgare och salta pommes är precis vad kroppen vill ha efter så många timmar löpning så de smakade riktigt bra även om jag vet de inte är bra så får man kosta på sig de just då.

Dagen efter renoverade jag lite hemma, målade ett skåp på övervåningen, tog en liten löptur med Nikita och Thomas på 7,5km och lekte lite i skogen. Nikita fick springa lös och jaga pinnar.

Min kropp är helt i fas med träningen och ser fram emot nästa 24h!

medalj, buff o massa gött!

//Emelie


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s